Updated 28-Feb-2015 nu finns även denna sida på svenska.

Första början

1952 lärde jag känna Yngve Rosqvist, en ung, ljus, bredaxlad ingenjör. Vi gifte oss 1954 och bosatte oss i Skurup mellan Malmö och Ystad. Där köpte vi för gemensamma pengar en vacker liten villa. Jag fortsatte med mitt arbete även efter giftermålet. Både min man och min svärfar var lidelsefulla bilförare. Min man deltog ofta i mindre tävlingar och min svärfar intresserade sig för rally.

Jag deltog i mitt livs första rally tillsammans med min svärfar och min man. Jag var "tredje mannen" och det var "Midnattssolsrallyt" 1954. Min svärfar körde mycket bra. Tidigare hade han ofta deltagit i motorcykeltävlingar. Men redan på de första tusen kilometrarna fick vi straffpr!ckar som förde oss långt tillbaka på listan. Och på den sista sträckan inte långt från målet fick vi en punktering. Sedan var vi ur spelet. Men jag hade fått blodad tand. På några mellanetapper fick jag köra och det var så roligt att jag beslöt att så snart som möjligt delta som förare eller kartläsare i ett rally. Tillsammans med min man tränade jag en hel del. Vi deltog i "orienteringsfärder" som anordnades av bilklubben. Här är det mycket viktigt med en god kartläsare, eftersom man måste hitta de platser som ska passeras. Vid starten får man ett papper där dessa står angivna. Färden går efter tid och kontrolleras noga, ibland på oförmodade ställen.

1956 gjorde jag mitt första rally försök på egen hand med Majbritt Clausson som kartläserska. Det var i juni och det var åter "Midnattssolsrallyt". Jag hade den ena oturen efter den andra. Till slut fick vi motorfel och måste ge upp. Men det sporrade mig bara mer. Den ena gången efter den andra tog jag ledigt från mitt arbete för att delta i ett mindre rally. Med växlande lycka! Ibland gick det bra och jag kunde placera mig hyggligt, ibland gick det alldeles på tok. För det mesta åkte jag tillsammans med min svägerska Anita Rosqvist som visserligen inte var så skicklig bilförare men en utmärkt kartläserska som jag alltid kunde lita på. Allt detta som jag finansierade själv, var ett mycket dyrt nöje. Ett rally av större betydelse kostade mig ungefär 3000 kronor. Men jag kunde inte låta bli. Jag måste naturligtvis tjäna pengarna själv, jag kunde inte begära att min man skulle finansiera denna hobby, i synnerhet som han själv deltog i tävlingar och rallyn. Vi var verkligen en bilsinnad familj.

 

Ett landsvägs-maraton

Underbar tid

- Det var en underbar tid och jag tyckte att allt var roligt. Ibland hade jag framgångar som när jag fyra gånger vann dam-cupen i "De tusen sjöarnas rally" i Finland.

Svårigheter

- Trots all framgång började allvarliga svårigheter för mig redan år 1960. För det första blev det mycket dyrt att deltaga privat i så många rallyn, för det andra var det långa tider som jag inte hade några inkomster, för det tredje började mina arbetskamrater knota eftersom de måste sköta mitt arbete när jag tog mer och mer ledigt.

Skilsmässa

- Därtill kom mycket snart ett nytt bekymmer. När jag nu vistades hemma ännu mera sällan än förut kom det till misshälligheter med min man, vilket slutade med skilsmässa. Med tungt hjärta tog jag avsked av vårt vackra hem. Jag inredde en liten våning åt mig i Malmö.

Till toppen av sidan